Av Adrien Baccichetti (biolog) och Kateryna Baccichetti (biokemist).
Avfallet från vår metabolism och de giftiga ämnen vi absorberar metaboliseras av levern och elimineras huvudsakligen via njurarna där urinen bildas. Dessa avgiftningsfunktioner i kroppen är avgörande för att upprätthålla kroppens goda hälsa.
Brännässla och kisel har sin roll att spela i denna “städning” av kroppen.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten anser att användningen av nässlans blad som “kompletterande behandling av urinvägsinfektioner” är “traditionellt etablerad”. En studie utförd 2012 av Tahri et al. visade att hos råttor hade en låg dos nässelutdrag följande effekter: ökad njurutsöndring av vatten (diuretiskt), ökad urinutsöndring av natrium (natriures) och sänkt blodtryck.
Ett team ledd av Sayhan 2012, “Skyddande effekt av Urtica dioica L. mot njuriskemi/reperfusionsskada hos råttor”, visade att nässelutdrag hade en positiv effekt på njurarna. Testad på råttor med ischemi (brist på blodtillförsel till njurarna), minskade nässelutdraget skadorna på njurarna.
På samma sätt visade ett team ledd av Oguz 2012 med namnet “Effekt av nässla på oxidativ stress, cellulär proliferation och apoptos efter partiell hepatektomi hos råttor” de fantastiska effekterna av nässlan efter partiell leveravlägsnande hos råttor. Nässlan främjade kraftigt leverregenereringen genom att främja cellulär proliferation, begränsa apoptos (cellskada), minska oxidativ stress (MDA-sänkning) och öka nivån av enzymer som skyddar mot oxidativt stress (GSH, SOD). Samma forskarteam visade i en annan studie 2013 att nässelutdraget hade en skyddande effekt på levern vid gallblockeringar.
Alla dessa resultat kan förklaras av nässelns antiinflammatoriska effekt och dess höga halt av mineraler och antioxidanter som skyddar njur- och levercellerna samt stödjer avgiftnings- och dräneringsfunktionerna. Detta kompletteras av kiseldioxidens egen effekt.
Kiseldioxid, som nässel är rikt på, har en viktig roll i kroppens dränering. Kiseldioxid underhåller alla organ. Den balanserar potentialen i cellmembranen och säkerställer att kollagen- och elastinfibrerna är friska. Kollagen och elastin hjälper till att hålla organen, inklusive njurarna och levern, ihop, medan balanserade membranpotentialer säkerställer bättre funktion av njurar- och leverceller. Kiseldioxid har därmed en skyddande effekt på njurarna och levern.
Den ökar clearance av kreatinin och natrium i njuren. Detta indikerar att den förbättrar njurfunktionen och hjälper den att eliminera mer avfall och giftiga ämnen. Dessutom bekämpar den venöst stillestånd i kardiovaskulära systemet (vilket leder till blodstagnation och ackumulering av toxiner i kroppen) och säkerställer optimal blodtillförsel till njurarna.
En annan viktig verkningsmekanism för kiseldioxid är dess förmåga att kela, dvs. “inaktivera” tunga och giftiga metaller för kroppen. Aluminium, bly och kadmium är kända för att vara mycket giftiga för njurarna bland annat. De förekommer i små mängder i maten eller vattnet vi dricker och kan ackumuleras i kroppen. En studie på 200 patienter med njursvikt i åldrarna 45-65 år isolerade 64 patienter med blynivåer som betraktades som normala, mellan 80 och 600 µg/L. Efter tre månaders keleringsterapi, en session per vecka, sjönk det genomsnittliga blyet från 150 µg/L till 40 µg/L. Det resulterade i en 12 % ökning av glomerulär filtration, vilket motsvarade värdet för 24 månader sedan och förblev stabilt under en 30-månadersuppföljning. Med andra ord vann patienterna mellan fyra och fem år av stabilisering av sin njurfunktion.
Genom att inaktivera giftiga metaller och främja deras eliminering möjliggör kiseldioxiden att njuren skyddas mot deras toxicitet.
Således har nässel, en växt som är rik på kiseldioxid, varit föremål för många vetenskapliga studier som har visat att den främjar dränering och detoxifiering av kroppen.